Striden om vår framtid och kampen om den liberala demokratin pågår i skrivande stund. Fores vd Ulrica Schenström skriver om vilka idéer som kan stärka den liberala demokratin.
Vi som borde stå upp för demokratin och dess främsta företrädare gör inte tillräckligt för att skydda och bevara den. Den liberala demokratin med maktdelning, individuella fri- och rättigheter och oberoende medier är i dag hotad . Både utanför våra gränser och innanför. Det vi stundtals tar för givet kan snart vara ett minne blott.
För det vi har kämpat för så länge håller på att raseras. De normer och värderingar vi i generationer kämpat för håller på vittra sönder. Ur askan från andra världskriget reste sig en värld som byggde på gemensamma västerländska värderingar. Mänskliga rättigheter, diplomatiska förbindelser men framför allt internationella samarbeten som vilade på dessa gemensamma normer och värderingar.
Tyvärr börjar vi se hur dessa ramverk och gemensamma värderingar luckras upp och åsidosätts, steg för steg. I Polen har regimen avskaffat landets fristående högsta domstol. Ungerns ledare gör sitt bästa för att tysta universitet och icke-statliga organisationer. Europa fick Brexit och USA fick en ny typ av president under 2016. Som talesättet går är ju vägen till helvetet kantad av goda avsikter, dvs. ledaren eller partiets avsikter. Och som vi har sett runt om i världen de senaste åren har många demokratiskt valda ledare börjat rucka på ramverket.
År 2020 markerade det femtonde året i rad där den globala demokratin minskade, enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan Freedom House. De auktoritära styrena fortsätter att öka. I Europa röstar var sjätte medborgare på ett populistiskt parti. Genom demokratiska val – ofta i samarbete med andra – kommer extrema populistpartier till makten. Konspirationsteorier ger fäste åt alternativa världsbilder vilket omöjliggör det demokratiska samtalet.
År 2020 markerade det femtonde året i rad där den globala demokratin minskade.
Det är tydligt att demokratin attackeras när vi bevittnar vad som sker i Ungern och Polen, eller stormningen av den liberala demokratins högborg Kapitolium i den 6 januari 2021. Det är desto svårare att ibland se de små positionsförflyttningar som både var för sig och tillsammans eroderar grunden för demokratin. Samtidigt växer rädslan för alltifrån ökad kriminalitet till konsekvenserna av klimatförändringarna. När människor är oroliga för sina barns trygghet och framtid är vi illa ute. Brister tilliten till demokratins förmåga att hantera samhällsproblemen kommer andra alternativ – mer drastiska alternativ – växa sitt stöd bland befolkningen.
Striden om vår framtid och kampen om den liberala demokratin pågår i skrivande stund. Europa indraget i ett krig som kommer ha påverkan på den internationella och europeiska politiken över lång tid framöver och hur det kommer sluta vet nog ingen än så länge.
Nu ser vi hur EU och USA tillsammans med många fler länder inför ekonomiska sanktioner i rasande fart mot Ryssland. Sedan den 22 februari i år har över 4 000 fler sanktioner införts mot Ryssland, som läggs ovanpå de över 2 000 som fanns tidigare. Till detta ska även de västerländska företag som lämnat Ryssland adderas.
Väst och Öst har delats upp och kommer påverka våra liv både direkt och indirekt under en lång tid framöver. Vi kan inte ens börja föreställa oss de långsiktiga effekterna av detta ännu. Men om historien lär oss något så är det att även ryska medborgare längtar efter frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Ryssland har successivt och systematiskt under de senaste åren minskat friheten för medborgarna till att de senaste veckorna drakoniskt ökat förtrycket så att det inte går att beskriva på något annat sätt än en sovjetisering. Enligt Konstantin Sonin, rysk professor i ekonomi vid University of Chicago Harris School of Public Policy har över 200 000 personer lämnat Ryssland. Enligt Financial Times är många av de som nu lämnar Ryssland unga, välutbildade och inom tech-sektorn, och de varnar för en så kallad ”Brain drain”, kompetensflykt. Det är uppenbart att detta inte är det ryska folkets krig.
Smarta människor har röstat med fötterna tidigare i historien, senast vi såg detta var under slutet av Sovjettiden. Under 1992 till 1993 lämnade 1,2–1,3 miljoner människor Ryssland, enligt deras egen statistik. Många var akademiker och välutbildade. De människor som lämnade Sovjet har fått åtnjuta frihet, demokrati och möjlighet att förverkliga sig själva – hos de västerländska liberala demokratierna.
Den snabbt formerade enigheten kring ekonomiska och flertalet andra sanktioner är ett bevis på att när väl krisen kommer ställer de liberala demokratier upp för varandra. Försvaret av den liberala demokratin är en gemensam kamp där alla vi som åtnjuter demokrati, mänskliga rättigheter och fria medier behöver kämpa tillsammans. Kriget i Ukraina är ett bevis på att inget demokratiskt och frihetslängtande land står ensamt.
Precis som de liberala demokratiska staterna ställer upp för varandra under en kris borde vi liberaler ställa upp för bevarandet av den liberala demokratin. Var och en bär vi ett ansvar för att förhindra den negativa utvecklingen. Uppmaningen härmed är att skyddet och bevarandet av den liberala demokratin faller ner på oss som enskilda individer.
Varje millimeter vi liberaler tillåter att staten, världen och partierna rör sig åt en mer auktoritär riktning är ett steg längre ifrån det land och den värld vi är vana vid. Fria val, fria medier och fria individer är ett mycket skört system och som vi kan bevittna i vår omvärld, väldigt enkelt att riva ned. Det som har tagit oss generationer att bygga upp kan raseras otroligt mycket snabbare. Därför behövs det att vi bejakar systemet och gör det starkare.
Inom kort släpper vi på Fores boken Vändpunkt – reformer till den liberala demokratins försvar, där olika författare presenterar förslag, reformer och idéer om hur vi kan gå till väga för att faktiskt stärka den liberala demokratin. Det är förhoppningsvis en startpunkt för en debatt och reformagenda om vad och hur vi kan göra både i Sverige och internationellt för att göra det som generationer gjort före oss. Lämnar över en bättre värld till kommande generationer.
