Fil. dr Jonas Grafström är nationalekonom, vice vd och forskare vid forskningsinstitutet Ratio. Här recenserar han Mattias Svenssons bok ”Den öppna klimatpolitiken och dess fiender” (Fores, 2022).
Ett bra ledmotiv för Mattias Svenssons bok är samma som spelas i filmen Avengers: Endgame när alla Marvels superhjältar kommer ut genom portaler öppnade av Doktor Strange. För mig är Svenssons bok ett hjälteepos som behövs då det inte går att säga att det nuvarande tillståndet i världen inte är kaotiskt och förtvivlat. För många av oss verkar världen hopplös – ofta känns det som om vi inte har någon att se upp till (Go Zelenskyj!). Bra idéer ger helt enkelt hopp.
Visste du att Stålmannen skapades under den stora depressionen för att ge hopp till gemene man under dessa svåra tider eller att Captain America skapades för att ge amerikaner ett patriotiskt hopp under andra världskriget? Hjältarna vi har vuxit upp med och älskar genom filmer och tv skapades ofta för ett syfte – att ge oss ett hopp och för att ge oss någon att se upp till. Det kanske bara är jag som läser Svenssons bok som ett hjälteepos mot destruktiva krafter men låt mig förklara.
På kullen mittemot Captain America, som i min fantasi spelas av Mattias Svensson, står klimat Thanos och vill knäppa i väg eller ”degrowtha” hälften av vårt välstånd. På kullen myllrar det även ut hjärnlösa planerare (vars planer aldrig överlever kontakt med verkligheten), alla möjliga trollkarlar som vill trolla bort demokratin (bara för en dag eller två) och muskelknippen (som mest tycker det är kul att protestera och få friskluft).
Visst, det går inte speciellt bra gällande arbetet mot klimatförändringarna. I FN:s miljöprograms (UNEP) rapport för 2020 drogs slutsatsen att världen, trots den tillfälliga nedgången i atmosfärisk koldioxid orsakat av Covid-19-pandemin, fortfarande var på väg mot en temperaturökning på över tre grader detta århundrade. Ändhållplatsen är långt bortom Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader och sträva efter 1,5 grader (UNEP, U. (2020). Emissions gap report 2020. UN Environment Programme.). Koldioxidutsläppen hade år 2021 den näst största årliga ökningen i historien, den största ökningen kom under återhämtningen efter finanskrisen (IEA, (2021). Global Energy Review 2021. https://www.iea.org/reports/global-energy-review-2021). Ökningarna drevs av en stor ekonomisk nedgång och sedan globala stimulanspengar för återhämtning. Men kämpa bör man annars drar värmen iväg.
Problemet med att ogenomtänkt kämpande kan förvärra problem och göra livet jävligare. Tänk att du fastnat i något så otrevligt som taggtråd och ett ordentligt sprattlande kommer sannolikt förvärra situationen.
Tänk att du fastnat i något så otrevligt som taggtråd och ett ordentligt sprattlande kommer sannolikt förvärra situationen.
Mattias Svensson skriver fram en rad rimliga idéer för att lösa klimatfrågan, och bra idéer behövs. Liberaler i allmänhet ligger efter i klimatfrågan och det är deras eget fel då det suttit och luktat på blommorna. En av de första hoppfulla idéerna som träder fram är den om teknikutveckling.
I slutet av 2011 påbörjade jag min doktorsavhandling, som fokuserade på teknikförändring i den europeiska miljöenergisektorn. Då var vind- och solkraften föga lönsamma men hade potential – om kostnadsminskningen fortsatte i samma takt som decenniet före. Decenniet före avhandlingsarbetet hade både vind- och solkraft fallit med över tio procent i pris per år (Das, S., Hittinger, E., & Williams, E. (2020). Learning is not enough: Diminishing marginal revenues and increasing abatement costs of wind and solar. Renewable Energy, 156, 634-644.) Prisminskningen fortsatte och nu är till och med solkraft lönsamt i det mörka vinterlandet Sverige (Lindahl, J., Lingfors, D., Elmqvist, Å., & Mignon, I. (2022). Economic analysis of the early market of centralized photovoltaic parks in Sweden. Renewable Energy, 185, 1192-1208.). De senaste seklerna har kol och andra fossila bränslen varit det billigaste sättet att skapa energi, men detta håller på att förändras till följd av teknikutvecklingen. Kostnaden för att framställa sol- och vindkraft har under det senaste decenniet sjunkit årligen, och inget tyder på att den utvecklingen kommer att brytas (IRENA, 2021. Majority of New Renewables Undercut Cheapest Fossil Fuel on Cost. https://www.irena.org/newsroom/pressreleases/2021/Jun/Majority-of-New-Renewables-Undercut-Cheapest-Fossil-Fuel-on-Cost).
Det viktigaste vi påminns om i Svenssons bok är att det öppna samhället ger fria och rika demokratier med dynamiska ekonomier som har en chans att göra något åt utsläppen. I den fria världen har utsläppen gått ner under årtionden medan diktaturernas utsläpp ökar även fast de presenterar grandiosa femårsplaner på minskningar. Poängen med det öppna samhället är inte att en person sitter på alla svar utan att många vägar kan prövas och att det finns incitament att prova nya vägar.
Jag kan medge att jämförelsen mellan boken Den öppna klimatpolitiken och dess fiender och filmen Avengers: Endgame är krystad men Svensson presenterar många inspirerande idéer om hur klimatfrågan kan tacklas. De som vill att staten ska göra allt och att välståndet ska halveras må ha fel men finns inga motförslag så vinner förslagen på bordet. Kärnkraft må vara bra men hör jag det förslaget en gång till kommer mitt huvud gå som Linda Blairs i Exorcisten.
