Även om USA ligger långt bort geografiskt är landet oss väldigt nära kulturellt. Det blir uppenbart under ett valår som detta, då alla på Twitter plötsligt blivit USA-experter, då presidentvalet tagit upp mer spaltmeter i kvällspressen än all annan utrikesrapportering sammanlagd och på varenda ort hittat en lokal amerikan som fått uttala sig i lokaltidningen.

Utvecklingen i USA är inte oviktig. Ofta har ideologiska och kulturella trender som uppstått i frihetens land influerat svensk kultur och samhällsdebatt några år senare. Ta exempelvis hur nyliberalismen med idéer från Milton Friedman och Friedrich Hayek tog sig till Sverige på 1980-talet. Vi har många studentförbundare att tacka för att idéer om vikten av kapitalism och frihet fick fäste även här.

En av dessa som jag särskilt vill uppmärksamma är Elisabeth Langby, förbundsordförande 1978-80, som nyligen tragiskt gick bort. Strax efter det att Langby tog över ordförandeklubban som första kvinna på posten lanserade studentförbundet en rikstäckande kampanj om vikten av frihandel för utveckling och välstånd, och farorna med protektionism och handelshinder.

Langby var en skarp kritiker av välfärdsstaten och skrev 1984 boken Vinter i välfärdslandet. I den varnade hon för att den alltjämt växande välfärdsstaten förr eller senare skulle urholka och slutligen krossa demokratin när den ekonomiska basen inte längre håller för att bära den offentliga konsumtionen. Langby var sedan åttiotalet bosatt i USA, där hon doktorerade i politisk teori vid Harvard och senare jobbade med analys inom public policy. Langby var en stark frihetskämpe och kommer att vara saknad av generationer av studentförbundare.

För att återkomma till hur idéer sprider sig från USA till Sverige kan man tydligt se hur den politiska diskursen som råder i USA influerar den svenska allt starkare på senare år genom sociala medier. Den amerikanska Black lives matter-rörelsen fick under sommaren stor spridning även här och flera konservativa youtubers och opinionsbildare från USA som Ben Shapiro och Candace Owens har fått fler följare bland unga svenskar på senare tid.

En diskussion som är högst levande i USA just nu, och som också smått har börjat komma till Sverige, är den om det fria ordet. Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande friheterna i moderna liberala demokratier. Utan den är det svårt att hävda att man står upp för demokratin som statsskick.

Ändå är det många som ger uttryck för åsikter som på ett eller annat sätt handlar om att inskränka yttrandefriheten. Vissa anser att ord och åsikter som kränker andra inte borde vara tillåtna att uttrycka.

Dessa typer av åsikter har blivit mer vanliga på senare år. I en undersökning som genomfördes 2019 av Campaign for Free Speech framkom det att 48 procent av tillfrågade amerikaner ansåg att ”hate speech” borde vara olagligt.

Vad som menades med ”hate speech” definierades inte i enkäten, vilket innebär att den svarande fick dra sina egna slutsatser. I studien framkom att 52 procent ansåg att man skulle begränsa rasism, 46 procent ville begränsa radikal islamism och 18 procent klimatförnekare.

Jag har sympati för att man kan tycka att vissa saker är olämpliga att säga och uttrycka. Men förbud åtgärdar inte problemet, eftersom det det inte leder till att sådana åsikter försvinner. Att förbjuda människor från att säga eller skriva vissa saker innebär endast att man ger staten rätt att med hot om våld tysta vissa röster. Frågan om att inskränka yttrandefriheten är inte en fråga om huruvida kränkande åsikter ska finnas eller ej, bara om vad vi ska göra med dem som uttrycker sådana åsikter.

I mitt inre önskar jag att orsaken till att siffrorna ser ut som de gör är att alla inte inser att statliga förbud i grund och botten upprätthålls genom hotet om våld, men jag är inte säker på saken. Av de i enkäten som uttryckte att ”hate speech” borde vara olagligt ansåg så många som 54 procent att fängelse var ett lämpligt straff.

Den 30 september 2005 publicerade Jyllands-Posten Muhammedkarikatyrerna som ledde till stora protester i delar av mellanöstern. FMSF valde i början av 2006 att återpublicera en av karikatyrerna på vår hemsida för att visa stöd för den politiska satiren och karikatyren.

Frågan om yttrandefrihet har sedan dess blivit aktualiserad med terrormordet i Paris. Vi tror på den liberala demokratin — yttrandefrihet är den mest grundläggande del av det. Det är lätt att vara för den i teorin, men det är många som vill inskränka yttrandefriheten i praktiken. Svenska liberaler måste våga stå upp för yttrandefriheten även när det blåser. Annars är den ingenting värd.

I USA garanteras yttrandefriheten genom första tillägget till amerikanska konstitutionen som antogs 1791. Vårt grundlagsskydd för rätten att fritt yttra och sprida åsikter är äldre än det amerikanska. Det har vi frihetskämpen, prästen, ekonomen, läkaren och riksdagsledamoten Anders Chydenius att tacka för. Tryckfrihetsförordningen var Europas mest liberala och tillåtande lag om yttrandefrihet när den infördes år 1766. Innan det förbjöds många texter och böcker om de kritiserade hur samhället fungerade. Sverige hade utbredd politisk censur.

Om diskussionen i USA är en fingervisning om vilka friheter vi kommer behöva försvara framöver så finns det risk för att just yttrandefriheten kommer vara hotad framöver även här i Sverige. Då är det viktigt att vi förvalta Chydenius arv. Det är aldrig så viktigt som efter attackerna mot våra öppna samhällen.

Categories: Ledare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *