Henrik Dalgard är medlem av Svensk Linjes redaktion, styrelseledamot i Linköpings Fria Moderata Studentförening och läser statsvetenskap vid Linköpings universitet. Här skriver han om de abstrakta idéernas betydelse för den politiska debatten.

I dagens politiska debatt är det populärt att kritisera ideologiskt baserad argumentation. Ideologiska argument möts ofta av mothugg som ”Men att det känns fel är inget argument – vi ska väl försöka göra det som fungerar?” Att kritisera ideologi är ingen ny trend i debatten. Faktum är att det var Napoléon Bonaparte myntade begreppet idéologues.

”It is to the doctrinaire of the idéologues – to this diffuse metaphysics, which in a contrived manner seeks to find the primary causes and on this foundation would erect the legislation of peoples, instead of adapting the laws to a knowledge of the human heart and the lessons of history – to which one must attribute all the misfortunes which have befallen our beautiful France.”

Bakom alla dessa självsäkra formuleringar om att ”göra det som fungerar” eller att ”vi bör se till historiens lärdomar” finner man dock ett stort felsteg. Ta exempelvis frasen ”Vi ska göra det som fungerar” – vad betyder det egentligen? Man skulle kunna säga att ett samhälle fungerar när dess kugghjul smidigt rullar på – det vill säga när tågen går i tid, när rättsväsendet är starkt och institutionerna stabila. Grunden för samhällets kugghjul springer dock inte enbart ur en tanke om att ”det ska fungera”. Varje samhälle baseras på något djupare i form av ett mål – en samling ideal som genomsyrar dess institutioner och bestämmer dess syfte. Att säga ”det ska fungera” i Sverige åsyftar exempelvis något helt annat än om samma fras skulle yttras i USA. De samhälleliga institutioner som ska fungera i Sverige grundar sig i tankar om folksuveränitetsprincipen och under senare år även på det socialdemokratiska jämlikhetsidealet och folkhemstanken. De institutioner som ska fungera i USA grundar sig å andra sidan på the Bill of Rights och tanken om individens okränkbara rättigheter. Vilka ideal som genomsyrar ett samhälle kommer helt enkelt ha stort inflytande på hur det samhället ser ut och bestämma vad ideologernas motståndare åsyftar när de säger ”vi ska bara gör det som fungerar”.  Bakom ordet ”fungerar” gömmer sig med andra ord det alltid en uppsättning ideal som pekar ut ett mål eller en riktning. 

Ideal som exempelvis människans okränkbara rättigheter pekar inte bara ut en riktning för samhällen utan de bestämmer även vilka handlingar som är moraliskt rättfärdiga individer emellan. Människors handlande sker inte i ett vakuum – när människan handlar gör hon det utefter det värderingssystem hon själv valt att tro på. Vi människor drivs av tankar om rätt och fel, om subjektiva personliga mål och en rad andra saker. En viss uppsättning ideal sätter dels upp en ram för hur människor får agera men framförallt  påverkar ideal hur vi människor agerar. Människor kommer med andra ord agera på ett visst sätt om ett samhälle genomsyras av idéer om absolut jämlikhet och på ett annat om det är idéer om individens okränkbara rättigheter som står i centrum. Tanken om människans rättigheter är idag ett ideal som genomsyrar de flesta stater runt om i västvärlden och många av våra institutioner. Därmed påverkas våra individuella handlanden av denna ide. 

Om det nu är så – att människors agerande påverkas av de ideal som genomsyrar det samhälle hon lever i – måste vi se till att de liberala idéer vi tror på vilar på en gedigen grund. Allt annat riskerar att skapa instabilitet. Genom historien har det givits tydliga exempel på vad som inträffar om samhällen genomsyras av ”dåliga” idéer. Marxismen och fascismen är bara två exempel på värderingssystem som dels lett till staters kollapser, men framförallt har dessa två värderingssystem fått individer att utföra avskyvärda handlingar mot varandra. Likväl har historien – och framförallt nutiden – givit tydliga exempel på vad som inträffar när samhällen genomsyras av ”bra” idéer. När samhällen exempelvis präglas av idén om människans okränkbara rättigheter – när människor fritt har fått leva, tänka och skapa värde har nästan varje mätbar parameter relaterat till mänskligt välmående skjutit i höjden.

Det är just på grund av detta som diskussionen kring ideologi och politisk filosofi är så viktig. Om man vill få igenom riktig politisk förändring räcker det inte enbart att fokusera på ”det som fungerar” – man måste också föra en diskussion om vilka idéer ett samhälle ska baseras på. Den som exempelvis vill förändra det svenska samhället – som är trött på landets stelbenta välfärdsstat, på jämlikhetsidealen och de höga skatterna – måste våga ta idéstriden och försöka förändra de idéer som ligger till grund för de svenska institutionerna. För det är först när idéer om marknadsekonomi, människans okränkbara rättigheter och en liten och begränsad stat genomsyrar ett land och människors handlande som riktig politisk förändring i den riktningen står för dörren. 

De anledningar som givits ovan till varför diskussionen om värderingar och ideologi bör vara centralt i den politiska debatten är konsekventialistiska och ämnade att försöka övertyga de som tvivlar på diskussionen kring denna ”diffusa metafysik”, som Napoleon skulle uttryckt det. Den viktigaste anledningen till att diskussionen kring ideologi behövs är dock inte för att idéer genomsyrar samhällen eller utgör en grund för människans handlande – den är viktig för att det är en diskussion om vad som är rätt och fel. Det är ett sätt att hitta en moral som vi människor kan utgå ifrån. Om det inte finns någon moral, om det inte finns något som är rätt och fel, är det då inte bara nihilismens grundteser som finns kvar? Är vi då inte bara slumpmässigt ihopsatta molekyler som svävar genom rymden och kan agera som vi vill?

Categories: Tema

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *