Carl Göransson är vd för Rättvis skatteprocess. Här skriver han om problemen med godtyckligheten i det svenska skattesystemet.
Är du en av dem som godkänner din deklaration genom ett enkelt knapptryck? Då är du inte ensam, och troligtvis är din bild att skatteuttaget sker rättssäkert och rättvist – en uppfattning du delar med stora delar av svenska folket. Tyvärr är det en bild som inte är helt sann.
Dagligen hamnar småföretagare och privatpersoner i kläm i skattesystemet. Ibland beror det på att de har gjort fel, men allt för ofta handlar det om vantolkade regler, fel i handläggningen hos Skatteverket eller otydlig domstolspraxis.
Detta kontrasterar mot många svenskars uppfattning kring skatteuttaget. Skatteverket är en av de myndigheter som får högst resultat när förtroendet mäts för svenska myndigheter av olika opinionsinstitut. Det är inte oförtjänt. Myndigheten har genom digitalisering förenklat ett komplicerat deklarationsförfarande. Dessutom finns en skatteupplysning dit allmänheten kan ringa för att få svar kring skatterelaterade frågor. Det är på många sätt lättare att vara skattebetalare i Sverige i dag än det var förr.
Men trots att Skatteverket de senaste åren gjort en resa finns fortfarande mycket att önska när det kommer till rättssäkerheten i skatteförfarandet, vilket i sig är en större fråga än bara myndigheten. Problemen är flera:
1. Balansen mellan Skatteverket och den enskilda är obefintlig.
Myndigheten har i det närmaste obegränsat med resurser till sitt förfogande. Det är en förutsättning som den som utreds av myndigheten inte delar. För trots att konsekvenserna av Skatteverkets beslut kan vara en mångmiljonskuld för den enskilde – dessutom med straffskatt – får man inte hjälp med ombud i skattemål. Mot statens jurister ska den enskilde klara sig själv.
2. Begränsad ersättning vid vinst mot Skatteverket
Som ersättningsreglerna är konstruerade i dag får du inte full ersättning för dina rättegångskostnader vid en vinst mot Skatteverket. I snitt får man 13 procent vid hel eller delvis vinst mot myndigheten, enligt en undersökning som Rättvis skatteprocess gjort. 87 kronor av varje hundralapp man lägger på sitt försvar får man alltså stå för själv – även om man vinner.
En person som jag träffat krävdes på över 40 miljoner kronor av staten och vann helt i både förvaltningsrätten och kammarrätten – Skatteverket fick inte en krona. Trots att han haft kostnader på över en miljon för den komplicerade processen fick han bara täckning för 9 procent av utgifterna.
3. Orättvisa anståndsregler.
Det finns möjlighet att begära anstånd med att betala en skatteskuld tills dess att frågan är slutgiltigt avgjord. Oftast kan man få vänta med att betala en överklagad skatteskuld till dess att förvaltningsrätten testat frågan. Efter det ges sällan undantag, även om domen överklagats till kammarrätten och frågan således inte är slutgiltigt avgjord. Detta medför att Skatteverket i vart femte fall tar tillgångar från enskilda som de sedan tvingas lämna tillbaka.
»Medan förhandlingarna i kammarrätten pågick lade
staten genom Kronofogden ut hans lägenhet till försäljning för att täcka skatteskulden. När han sedan vann fullt ut i kammarrätten och skatteskulden skrevs ner till noll var lägenheten redan såld. Han fick tillbaka försäljningssumman i handen – med avdrag för reavinstskatten.«
Ett exempel från verkligheten är mannen som förlorade mot Skatteverket i förvaltningsrätten och inte beviljades anstånd med betalningen, trots att domen överklagats. Medan förhandlingarna i kammarrätten pågick lade staten genom Kronofogden ut hans lägenhet till försäljning för att täcka skatteskulden. När han sedan vann fullt ut i kammarrätten och skatteskulden skrevs ner till noll var lägenheten redan såld. Han fick tillbaka försäljningssumman i handen – med avdrag för reavinstskatten.
4. Förvaltningsdomstolarna är partiska – om man ska tro advokaterna.
För ett år sedan genomförde Rättvis skatteprocess en omfattande Demoskopundersökning riktad mot advokatkåren. Syftet var att utreda hur de ser på förvaltningsdomstolarna Resultatet var hårresande. En klar majoritet av advokaterna anser att domstolarna är partiska. Dessutom menar tre av fem advokater att målen inte utreds tillräckligt och sju av tio anser att domarna inte motiveras så man kan förstå hur domstolen resonerat.
Om advokaterna har rätt eller fel låter jag vara osagt, men det är obehagligt att en majoritet av de som processar i skattemål anser att domstolarna är partiska, att de inte utreder målen tillräckligt och sedan inte förklarar hur de resonerat.
Vi frågade även advokater som processar i allmän domstol för att få en siffra att jämföra mot. De var mycket positiva. Mest positiva var brottmålsadvokaterna, trots att de förlorar mer än skatteadvokaterna.
Att staten kan driva komplicerade processer mot småföretagare och enskilda utan att ens behöva betala advokatnotan vid förlust är inte rimligt. Nu rådande ordning är helt oacceptabel. Därför är det också synd att frågan om skatter och rättssäkerhet så länge gått under radarn för merparten av den svenska befolkningen.
