Sveriges unga Atlantister är ett nätverk för young professionals intresserade av säkerhetspolitisk debatt. Här skriver deras styrelse om den svenska Natoprocessen.
Sedan den 24 februari 2022 har Sverige och Europa stått inför det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget som en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Till följd av detta arbetar Sverige hårt för att bli fullvärdig medlem av Nato, vilket Finland lyckades med i april tidigare i år.
För Sveriges del kan vi inom kort bli en del av en allians som skulle radikalt förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen, vår försvarsplanering och roll i den internationella säkerhetsordningen. För att förstå hur viktigt det är för inte bara Sverige – men även Nato – att vi blir medlemmar, behöver man ställa frågan: Vad skulle det svenska Nato-medlemskapet innebära för Nato? Trots att medlemskapet inte är garanterat är det viktigt att undersöka vilken roll Sverige kan spela som alliansmedlem. Det är användbart att förstå vilka materielmässiga, geopolitiska och militärstrategiska förutsättningar Sverige har och hur de kan fungera i en Nato-kontext.
För att cementera beslutsamheten i Natos högsta ledning för Sveriges medlemskap i Nato, närvarade både generalsekreterare Jens Stoltenberg och Cristopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe vid Folk och försvars rikskonferens i januari. Stoltenberg tryckte på att Sveriges medlemskap ökar säkerheten i världen. “Det tar bort gråzoner, det stärker den politiska gemenskapen i väst och Nato, och det gör oss säkrare, inte minst för att Sverige och Finland har så mycket att bidra med.” Christopher Cavoli underströk att Sverige har mycket att bidra med till alliansen. “[Sweden] would bring real capacity and real capability on day one.” Cavoli poängterade bland annat att Sverige har interoperabilitet med Natos militära styrkor tack vare ett redan långtgående samarbete. Men vad innebär detta konkret?
Överbefälhavaren har betonat att Sverige och Försvarsmakten inte ska backa in, utan snarare bidra och inta en ledarroll, i försvaret av Östersjöområdet. Rysslands militära förmågor i Östersjön möjliggörs bland annat av deras flottbaser i Sankt Petersburg och Kaliningrad. Rysslands norra flotta ligger vid Murmansk, nära finska gränsen, och säkrar deras inflytande i Barents hav och Norska havet. På basis av endast geografi skulle Sverige kunna spela en avgörande roll i försvaret av Baltikum. Göteborgs hamn kan spela en central roll för Natos materialtransporter. Gotland skulle bli ett osänkbart hangarfartyg i Natos försvarsplanering.
Ett medlemskap för Sverige skulle även innebära att vi ingår i Natos försvarsplanering. Det skulle ge helt andra möjligheter än idag för nordisk samverkan. I sin tur skulle det stärka försvarsalliansens inflytande i hela norra Europa. Vi ser redan en Nato-effekt på det nordiska samarbetet, inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO och genom initiativ som avsiktsförklaringen från i våras om det utökade samarbetet mellan de nordiska flygvapnen om att använda sitt flygvapen effektivt gemensamt i alla typer av situationer, senast till den gemensamma övningen Nordic Response vintern 2024. Finska flygvapenchefen Juha-Pekka Keränen säger att avsiktsförklaringen ska fungera som ett budskap till Nato om att de nordiska länderna vill arbeta tillsammans i den här saken. Samma princip kan tänkas gälla flottan.
Och även om det inte är syftet med just detta initiativ, så skulle Sverige, tillsammans med Finland, Norge och Danmark, kunna bidra med 250 moderna stridsflygplan, från den amerikanska F-35 till den svenska JAS 39 Gripen. En luftstyrka som är i samma storleksklass som Storbritanniens eller Frankrikes.
Sverige har ett 90-tal Gripen-plan och trots att USA:s F-35 är mer avancerad i vissa avseenden har Gripen flera fördelar jämfört med det amerikanska planet. Gripen manövrerar lättare och snabbare, inte minst på låg höjd. Det är byggt och anpassat till den nordiska terrängen. Det är gjort för att kunna landa på kortare avstånd och har en snålare energiförbrukning med ett billigare och enklare underhållsarbete. Genom att öka antal jaktplan skulle Sverige kunna vara avskräckande med ett defensivt luftförsvar. De svenska vapensystemen skapar möjligheter att kombineras med befintliga Nato-system, vilket skulle bidra till Natos avskräckning och kollektiva försvar.
På land har Sverige såväl svenska Stridsfordon 90 som tyskritade Leopard 2A, eller Stridsvagn 122 som den heter på hemmaplan. Dessutom har man det mobila artillerisystemet Archer som kan skjuta 21 skott på drygt tre minuter, och med hjälp av det amerikansktillverkade luftvärnssystemet Patriot kan man säkerställa ett starkare försvar på land.
Gällande marinen har Sverige anpassat den för sitt eget territorium. Och trots att flottbasen i Karlskrona är liten bidrar Sverige mycket till säkerheten i närområdet. Ett exempel på Sveriges sofistikerade militärteknologi är den svenska ubåtsflottan bestående av Gotlandsklassen med sina tystgående och luftoberoende stirlingmotorer, som kan stanna i undervattensläge i flera veckor. När marinen deltog i ubåtsjaktövning utanför Kalifornien var amerikanerna överraskade över hur svårlokaliserad Gotlandsklassen var.
Vidare är Sverige ledande inom 5G-teknologi och cybersäkerhet, och med en anslutning till Nato skulle både små och medelstora företag kunna delta i Natos nationella gemensamma upphandling, Conference of National Armaments Directors (CNAD), vilket ger dem möjlighet att få ut sina produkter snabbare och billigare på Natos marknad, vilket vore en vinst för hela alliansen.
Generellt kan det sägas att Försvarsmakten kan bidra positivt i de tre olika försvarsgrenarna, för att inte nämna Sveriges geostrategiska läge. Men det bör heller inte glömmas att det svenska totalförsvaret ligger i teknologisk framkant och har en viktig civil dimension. Tillsammans med andra nordiska länder kommer Sverige kunna bidra med kunskaper inom hybridhot och civilförsvarsberedskap, samt inom tvärgående frågor som klimatsäkerhet, vilket kan leda till en ledande roll för att driva och utveckla frågor som rör det totala försvaret inom Nato.
Enligt statistiksidan Global Firepower har Sverige världens 37:e främsta försvar. I dagens osäkra situation kan Sverige, med sitt geografiska läge och militära infrastruktur, spela en nyckelroll i Norden och runt Östersjön som medlem av Nato. Det viktigaste nu är dock att regeringen lyckas med förhandlingarna med Turkiet och Ungern – annars kommer både Nato och Sverige gå miste om den symbios som är vital för båda parterna.
