Elias Filhage Wahlström gick Studentförbundets skribentutbildning våren 2021. Här skriver han om den etablerade borgerlighetens irrfäder i skolfrågan.
När jag ska äta mat erbjuds jag massor av alternativ. Jag kan köpa mat från en livsmedelsbutik och tillaga själv, jag kan välja någon av alla restauranger som finns – det är omöjligt att föreställa sig alla valmöjligheter vi har. Det diversifierade marknadsekonomiska utbudet passar perfekt med människans heterogenitet. Hur kommer det sig att alla i Sverige erbjuds så många matalternativ att var och en kan äta som hen vill? För att det tillåts.
Den svenska staten tillåter befolkningen att producera mat på olika sätt, och eftersom människor gillar olika maträtter tillgodoser Sveriges matproducenter så många önskemål som möjligt. Det är väldigt få väljare och politiker som vill ändra på detta. Liberaler, såväl som socialister och konservativa, tycker för det mesta att det är självklart att staten bör tillåta olika sätt att producera mat på. Problemet är att alla, även de så kallade “liberala” partierna, just ser det så; att staten tillåter matalternativ. För faktum är att Svensk borgerlighet inte vill tillåta diversifiering av andra varor och tjänster, exempelvis hur utbildning ska bedrivas i Sverige.
Samtliga svenska riksdagspartier tycker att det är statens uppgift att förbjuda den utbildning som inte överensstämmer med Skolverkets och Skolinspektionens standardiserade kunskapsförmedling. Den parlamentariska borgerligheten stöttar alltså att även fortsättningsvis ha en offentligt styrd och ägd stormakt i svensk utbildning: de allra flesta skolorna är kommunala och bedrivs praktiskt taget likadant. De friskolor som tillåts är de som följer statens standardiserade utbildningsplan.
Den parlamentariska borgerligheten stöttar alltså att även fortsättningsvis ha en offentligt styrd och ägd stormakt i svensk utbildning
Vart tar borgerlighetens liberalism och marknadstilltro vägen i skolfrågan? Varför tycker de att ska staten standardisera svensk skola, men tillåta ett diversifierat matutbud? Om de forna allianspartierna hade samma åsikt om matsektorn som i utbildningsfrågan skulle de förmodligen vilja tillåta vissa privata restauranger och matbutiker, de är ju trots allt för att friskolor ska få existera. Däremot skulle en överväldigande majoritet bedrivas av kommuner vars uppgift är att producera en standardiserad meny till befolkningen, och de få privata mataktörer som finns kvar hade fått anpassa sig till statens få tillåtna recept. De kanske hade fått tillaga maten på delvis olika sätt, men alla ingredienser skulle behöva vara samma.
Borgerlighetens synsätt är att staten vara maktfull nog att bestämma vilka marknader som ska få vara fria och vilka som ska centralstyras och homogeniseras. Den riktigt liberala synen är att statens uppgift är begränsad till att skapa institutioner som får den fria marknaden att fungera, inte att välja vilka branscher den fria marknaden ska få existera på. I skolfrågan bör den påstått liberala borgerligheten just ta den liberala ställningen; privatisera de offentliga skolorna och avskaffa de regleringar som idag förbjuder diversifiering. Vill borgerligheten stå upp för sin liberalism bör de kämpa för marknadsekonomi, diversifiering och frihet även vad gäller svensk utbildning.
