Jonas Grafström är miljöekonom och forskare på Ratio – Näringslivets forskningsinstitut och visiting fellow på Oxford Institute for Energy Studies. Här skriver han om att även elmarknaden är en marknad, vad än vissa borgerliga politiker tycks tro.
Den svenska statens inblandning i ekonomin är stor. Det är likväl förvånande att även vissa personer med borgerliga värderingar vill utöka det inflytandet till att även gälla elmarknaden. Elmarknaden är nämligen som vilken annan marknad som helst: När efterfrågan är hög för den osynliga handen priset uppåt och dämpar efterfrågan. Det är ingen katastrof som kräver prisreglering.
Det finns inom borgerligheten vissa som är förvirrade kring elmarknaden, så låt oss konstatera tre saker: Det finns ingen svensk elmarknad, staten ska inte betala för företagens insatsvaror och elen tar inte slut. Det är förenklingar, men de är nära sanningen.
Elmarknaden är mer än en svensk marknad
Under ett år produceras i Sverige totalt mer el än vad som används, precis som för många andra produkter. Så vad händer när konsumtionen är högre än den inhemska produktionen? El importeras från andra länder. Svenska konsumenter finns på en nordisk och delvis europeisk elmarknad. Ibland produceras elen i din skrivbordslampa rentav i Österrike.
Är priset rätt, säljer producenter från kontinenten el till oss, men vanligast är att vi säljer till dem eftersom en stor del av vår elektricitet har låg kostnad.
Sveriges elförbrukning är ungefär 140 TWh på ett år. De senaste åren har nettoexporten varit mellan 10 och 30 TWh. En normal timme både importerar och exporterar Sverige el.
Under kommande år byggs även vindkraft motsvarande en Ringhalsreaktor. Omkring 80 miljarder kronor ska investeras i enbart vindkraft de kommande åren. Det är dessutom privata medel och därmed tacksamt för skattebetalarna. Offentliga stödsystem finns men de kan gott avvecklas, detta gäller särskilt nyproduktion vars priser fallit med ca 10 procent per år.
Utbudskurvan för el är en av de vackraste som finns. Den är inte som standardmodellens 45 gradiga linje, utan här syns de olika kraftslagen tydligt. Ett över tiden växande streck syns i början, detta är vindkraften som har nära noll i produktionskostnad och följaktligen bjuds el ut kring det priset. Sedan kommer den massiva vattenkraften från norr med marginellt högre pris. Därefter kommer kärnkraften som är dyrare. Efter det olika former av kraftverk såsom oljekraftverk som bara startar några dagar per år. De senare orsakar förstasidesnyheter och prisuppgångar på 1 300 procent. Det är inte så konstigt: ett reservkraftverk som bara startar några dagar per år producerar dyr el.
Sverige kan antingen ha betydligt fler statliga, privata eller kommunala reservkraftverk som konsumenter behöver betala för eller så finns – som nu – en marknad där priset generellt är så pass lågt att vi inte ens reflekterar över elräkningen när den landar i brevlådan var tredje månad. Några dagar per år går efterfrågan och priset i taket och industrin drar ner produktionen. Prismekanismen reglerar därmed efterfrågan, när priset går mot oändligheten, går efterfrågan ned.
Vem ska bygga vägarna?
Oavsett om man tror på en osynlig gubbe eller en osynlig hand är elmarknaden just en marknad. Den är inte problemfri då staten ställer till en hel del problem, speciellt lokalt när elledningar inte dras fram vilket gör att vissa pågar får sitta på en ö av elsvält i en ocean av överflöd. Dock kan det självklart vara trevligt om el är billigt, men är det statens uppgift att skicka ut en stor skatteräkning för att vi ska få en lägre elräkning?
En fabrik behöver bland annat arbetskraft, maskiner och energi. Ska staten subventionera 20 procent av maskinerna som beställs från Tyskland för att de är dyra? Eller ska staten avlöna människor som arbetar i företagen? På frågorna om insatsvarornas pris är debattens svar nej. Ett lika stort nej borde följa i frågan om el, eftersom el är en insatsvara i produktionen. Statens uppgift är inte att betala elräkningar genom att låta skattebetalarna betala för byggande av kraftverk.
Möjligen skulle man kunna säga att det är statens fel att marknaden inte vågar eller kan bygga kärnkraft. Det kan debatteras men det ligger en del i detta. Dock är det inte självklart att staten ska bygga kärnkraft för att staten har dåliga regleringar. Om nu kärnkraftsel är viktig, så köp en tårta och invänta Finlands nya reaktor som kommer att leverera el även till det svenska nätet. Men tro inte att det går fort, kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 skulle ha varit i gång i maj 2009.
Några viktiga brasklappar är att FN:s klimatpanel IPCC säger att kärnkraft behövs för att begränsa uppvärmningen, men det innebär inte att det är i Sverige som den nya kärnkraften behöver stå. Likadant ska beaktas att Tysklands snabbavveckling av kärnkraften var ett fiasko. Detta stöds av forskning från amerikanska National Bureau for Economic Research som visar att det tyska beslutet var ett stort misstag utifrån de minst sagt viktiga aspekterna miljö, liv och ekonomi.
Elbrist? Nej.
Kommer efterfrågan på el att öka när samhället elektrifieras? Mycket möjligt, men inte nödvändigtvis. När ekonomin de senaste 30 åren växte med nästan 90 procent ökade bara elkonsumtionen med 0,07 procent. Teknikutvecklingen går fort och tjänar miljön. Ett exempel på det är att energiförbrukningen minskar från 1 700 kWh till 450 kWh om man byter ut ett 20 år gammalt kylskåp.
Det är rimligt att motsvarande innovationer uppstår även för bilar och andra energiområden.
Teknikutvecklingen kommer dessutom ske inom en ganska snar framtid. Det var knappt tolv år sedan som Apples första iphone lanserades och på motsvarande tid kan marknaden rimligen lösa elektrifieringsproblemet. Det går att tänka sig smarta system för laddning under de perioder då det finns överskottsel till låg kostnad. Denna period är även känd som ”natt”.
I psalmen Stilla Natts inledande rader berättas om hur allt är frid under den stilla natten. Så är även elkonsumtionen. Konsumtionen har två toppar, en på morgonen när alla 10 miljoner invånare stiger upp omkring 07.00, och en när alla kommer hem och börjar laga mat omkring 18.00. En topp betyder ökad efterfrågan på el och således högre priser. Under natten när allt är stilla är efterfrågan väldigt låg och således även priserna.
Är man orolig för elbrist är det värt att beakta att mellan 2019 och 2022 förväntas produktionen från vindkraft att öka från 17 till 35 TWh. Det är motsvarande en elektrifiering av personfordonsflottan. Även om hela personsfordonsflottan elektrifierades, skulle detta rymmas inom mängden som el som exporteras i dag. En bil kör i snitt 1 200 mil per år. En elbil drar i snitt 2 kWh/ mil. 1200*2=2 400. Totalt 2 400 kWh/år/bil. 2 400 kWh * 5 miljoner bilar = 12 TWh. Denna nivå understiger elexporten.
Det är givetvis jobbigt för industri och hushåll att på morgonen läsa om väldigt höga elpriser, men 360 dagar om året är det inte några sådana rubriker. Om någon vill pausa sin dammsugning för att spara tre kronor är det frivilligt.
Varierande elpriser är ett tecken på att marknaden fungerar, inte tvärtom.
