Han anlände med glädje. Han spred frihet. Han rymde ett antal gånger men återvände alltid hem. Tills en dag då han var borta. I dag, på FMS Stockholms 85-årsdag, har jag som ordförande för Fria Moderata Studentföreningen i Stockholm glädjen att berätta att vår ursprungliga maskot, flodhästen Hippo, efter snart 30 år har hittat hem till sin förening.
För mig har Hippo, varit en myt, en legend och ett arv med många historier. Han köptes in av föreningens ombudsman Björn Engström på 1970-talet på Harrods i London. Innan hade han enbart funnits på teckningar.
– Johan Hjertqvist (föreningsordförande 1970-1971, reds am) ritade flodhästar/Hippos överallt – i synnerhet mina pärmar och block, berättar Annika Sandström, ordförande 1971-1972.
När jag valdes till ordförande 2019 lovade jag att ta tillbaka Hippo. Att försöka hitta vår ursprungliga kändes efter år hopplöst, så styrelsen bestämde sig år 2020 att adoptera en ny Hippo. Vi hittade honom lyckosamt nog, i en naturbokhandel på Öland. Han inledde sin tid i FMS på Gimo under hösten 2020 på samma sätt som sin företrädare – genom att gömma sig i en stor väska under förhandlingarna och sedan träda fram under lördagens festligheter. Han kom dock sedan hem till Stockholm efter Gimo välbehållen.
– Under min tid i föreningen stal teknologerna (Högerteknologerna reds am) emellanåt vår Hippo men vi lyckades alltid sno tillbaka honom, säger Johan Westrin, skattmästare hösten 1974.
En dag kort efter Hippo den andre introducerats fick jag ett meddelande från Fanny Svenonius. Den ursprungliga Hippo hade hittat hem efter 30 år på rymmen.
– Jag påminde Peter J Olsson i många år om att Hippo borde komma hem till FMS Stockholm. Till slut gav han med sig när jag argumenterade för att han borde komma hem till 85-års jubileet, säger Fanny Svenonius, ordförande för nuvarande Högerjuristerna 1987-1988.
Efter att kontaktat med atenaren Peter J Olsson – på den tiden avgående viceordförande – fick vi förklaringen att ordförande för FMS Stockholm år 1989–1990 gett bort Hippo som gåva till Peter personligen. Hippo representerade nämligen det studentikosa och traditioner som föreningens ordförande inte tyckte föreningen borde förknippas med. Under många år har Hippo varit i tryggt förvar i Olssons källare.
– Cigarettmärket däremot på honom har funnits där längre än så. Jag har tagit hand om honom mycket väl, säger Peter J Olsson.
Hippo har sagt att hans återkomst skulle ske med pompa och ståt. Lite besviken blev han att inte få vara stjärnan på föreningens 85-års jubileum som skulle skett i oktober i år – men som sköts upp till mars med tanke på det rådande läget i världen. Det nästa bästa – föreningens 85-års dag fick det istället bli.
Han är inte jätteglad över Hippo den andre (speciellt inte namnet) men han har sagt att han kan tänka sig att sakta men säkert lära sig acceptera honom. Han muttrade något om till Fanny om att det i alla fall är tur är att Hippo ser lika barsk som honom själv. Vem vet – kanske de till och med kan bli vänner en dag?
Hippo kommer vid lämpligt tillfälle presenteras mer officiellt på Hippoteket, även känt som Stockholmshögerns lokal i Gamla stan.
Slutligen: Hippo är det som definierar Fria Moderata Studentföreningen Stockholm. Det är ett arv, en nutid och en framtid – för oavsett vad världen utvisar kommer det nu alltid finnas två barska flodhästar som fortsätter skapa glädje och engagemang i en förening.
Hippo är här för att stanna.
Skål och botten opp – för Hippo och för en pigg 85-årig förening.
Johanna Patricius, ordförande Fria Moderata Studentföreningen i Stockholm
P.S.
Stort tack till framför allt Fanny Svenonius och Peter J Olsson som hittade Hippo, till Johan Westrin för hans detaljerade historia om Hippo i föreningens 50-årsskrift, till föreningens kassör Elias Barkvall som fotograferade Hippo den andre, Niklas Törnå som hjälpte till med att sammanställa fotona och slutligen Svensk Linjes redaktion som har varit vänlig nog att publicera detta.
