Det är ett otyg att i den årliga dom som kallas Spotify wrapped räknas december månad inte med. “Julmusiken skulle förstöra,” menar vissa. Det väcker två frågor. Lyssnar gemene man, vi som inte är galenskapare som pysslar med “julkvartal” utan väntar snällt till advent, på så mycket julmusik under december att det slår ut övriga elva månaders lyssnande? Än viktigare, skäms ni verkligen så över vilken julmusik ni gillar? Det gör i alla fall inte jag.
Apropå att lägga Bob Dylans trettiofjärde studioalbum Christmas in the Heart på vinylspelaren; nobelveckan hör december till. Årets litteraturpristagare, ungraren László Krasznahorkai, har jag unnat priset sedan jag köpte Motståndets melankoli på bokmässan som sextonåring. Något mindre generös kände man sig dock gentemot hans svenska förlag Norstedt, som förutom att förlora Knausgård till Albert Bonniers förlag verkade något tagna på sängen när priset annonserades. Viktiga böcker i hans produktion, förutom tidigare nämnda Motståndets melankoli debuten Satantango, var ur tryck när Mats Malm klev ut genom dörren i Börshuset tidigare under hösten
Annars handlar årets slutspurtssträcka helt om Jesus. Det är Carolas favoritmånad, den tid på året då det blir helt normalt att vara Jesusfreak. Då det i många församlingar går från luftigt till trångt i kyrkbänkarna när alla vill vara med och nöta. Som året runtare klandrar jag dock ingen – vem älskar inte att vara med och ropa הוֹשִׁיעָה־נָּא?
Julen är årets bästa högtid, så är det bara. Den är ljuset i mörkret, när vi behöver det som mest. Lite som Rosalías Lux, ett riktigt bra popalbum som förtjänar att hyllas även om det inte bokstavlingen är the second coming. Det kommer i alla fall finnas i mina tankar, några veckor in på det nya kyrkåret när man börjar höra vissa toner av ABBA och det är dags att summera årets kulturkonsumtion – till mina främsta upplevelser har Konklaven, Phoenician Scheme, Kölnerdomen, Nunnan 25 år i kloster, utställningen Havet på Louisiana, och Ateneums bokklubbs läsning av Olga Tokarczuks Gammeltida och andra tider hört.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är kulturredaktör för Svensk Linje.