Det är fullt möjligt att bygga det som människor faktiskt vill ha, nämligen fint och i klassisk stil. Detta förutsätter dock att politiker vågar ställa krav på byggherrar, arkitekter och den egna förvaltningen, skriver Oskar Weinmar, oppositionsråd (M) i Upplands Väsby.
Social ingenjörskonst framkallar ofta en negativ klang i borgerliga öron, och det med all rätt. Det har frekvent använts som ett verktyg för att forma samhället efter teoretiska ideal, i motsats till de faktiska önskemålen hos människorna som utgör samhället. Marknaden har varit och är fortfarande överlägsen när det gäller att låta människors önskemål och behov styra utvecklingen. Det är här många politiker och opinionsbildare ofta stannar i sina resonemang kring stadsbyggnad och arkitektur. Det är synd, eftersom verkligheten är mer komplex än så.
Det som byggs blir allt annat än hyllat av allmänheten. Dagens bostadsmarknad uppfyller inte människors förväntningar, vilket tydligt visas av de många Not In My Backyard-protesterna och det stora antalet följare av Arkitektupproret. Om vi vill se tillväxt och utveckling måste vi säkerställa att det är en typ av tillväxt och utveckling som människor uppskattar, inte ogillar.
Är svaret att tvinga fram en samhällsutveckling som saknar folklig förankring? Är lösningen social ingenjörskonst? Nej, men förtroendevalda måste ta initiativ till att stötta upp där marknaden i dag brister.
Väsbyborna ville se mer klassisk arkitektur och ville absolut inte ha mer av miljonprogrammets storskaliga fasader.
Den som tror att bostadsmarknaden fungerar idag bedrar sig själv. En omfattande bostadsbrist råder i många delar av landet. Bruksvärdessystemet begränsar flexibilitet för hyresrätter. Några få stora byggföretag dominerar branschen och långa byråkratiska processer för detaljplanering, bygglovsansökningar och omfattande möjligheter till överklagande verkar hämmande. När hela processen ofta tar sex till tio år år från idé till färdig byggnad är det tydligt att signalerna från slutkunderna till producenterna är svaga eller obefintliga.
Det finns de som argumenterar för att det kommunala planmonopolet bör avskaffas. Det vore kontraproduktivt i den nuvarande situationen. Det är ett av få verktyg vi faktiskt har för att förhindra att ännu mer skräp byggs. Dock är tanken bakom sådana förslag sund. Det finns många lagar och regler som med fördel skulle kunna ändras för att skapa en bättre situation än den nuvarande.
Utöver en dåligt fungerande marknad är fastighetsutveckling en typ av transaktion som skiljer sig från många andra. Om du har köpt en ful tavla eller dåligt kaffe kan du enkelt göra ett nytt köp. Men när det gäller byggande gäller principen once it’s done, it’s done. Din dåliga konstsmak eller äckliga kaffe berör också endast dig. Hur hus ser ut påverkar däremot omgivningen ganska påtagligt. Från ett borgerligt perspektiv bör John Stuart Mills skadeprincip väcka eftertanke. Utöver att fastighetsvärdet för omgivande bebyggelse riskerar att minska om ett fult hus byggs så kommer det också påverka förutsättningarna för trivsel och trygghet i området. Dålig exploatering innebär skada för en plats.
I Upplands Väsby, en kommun med cirka 50 000 invånare som har vuxit kraftigt de senaste decennierna, har vi arbetat mot dessa saker. Likt många andra snabbt växande kommuner har vi mött motstånd till byggande.
För att få med oss människor på utvecklingsresan snarare än att få våra egna invånare som motståndare har vi under mandatperioden 2018-2022 genomfört omfattande medborgardialoger. Dessa kan något förenklat beskrivas som mindre omfattande opinionsundersökningar.
Vi genomförde en medborgardialog som fokuserade på vilken typ av gestaltning som väsbyborna önskade se i framtida byggprojekt – arkitekturstil, färgval, materialval. Resultatet var glasklart. Väsbyborna ville se mer klassisk arkitektur och ville absolut inte ha mer av miljonprogrammets storskaliga fasader. Baserat på detta utarbetades styrdokument för framtida bostadsutveckling i kommunen.
Vi genomförde även en medborgardialog för tre bostadskvarter, omkring 400 bostäder, i kombination med en markanvisningstävling med temat klassisk stil. Efter att det kommit in över 3 000 röster från privatpersoner, korades vinnare både i medborgardialogen och markanvisningstävlingen. Givetvis var folkets favorit bland vinnarna.
I brist på en fungerande bostadsmarknad har dessa åtgärder vidtagit för att möjliggöra beslut som bättre motsvarar väsbybornas önskemål. Hur har det då gått? Byggande är inte något för den som söker snabba kickar. Husen är ännu inte på plats, men detaljplaneprocessen för kvarteren i klassisk stil är snart i mål. Vi ser redan nu hur antalet kritiska synpunkter från allmänheten är betydligt färre, jämfört med tidigare.
Att genom medborgardialoger lyssna in vad medborgarna tycker är ett första steg. Men mer arbete återstår. Det behövs fler politiker som vågar ställa krav på den egna förvaltningen, byggherrar och arkitekter. Krav på god gestaltning behöver inte ställas mot krav på god funktion – gestaltning är en funktion i sig. Inte minst krävs förändringar av lagstiftning för att skapa en mer fungerande bostadsmarknad.
Oskar Weinmar (M) är oppositionsråd och var kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby under mandatperioden 2018-2022