Värnplikten bygger på jämlikhet: alla ska bidra, oavsett bakgrund. För även om plikten inte bryr sig om din klasstillhörighet, påverkar den din möjlighet att stanna kvar i Försvarsmakten, skriver Melinda Prick.
Värnplikten utgör grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning. Plikten gör ingen skillnad på din klasstillhörighet, däremot på om du är fysiskt och psykiskt kapabel för den utmaning som värnpliktsutbildningen faktiskt är.
Att rycka in är som att vandra in i en helt annan värld. Värnplikten är i stor utsträckning jämbördig. Alla går upp vid 06.00, bäddar sängen, äter frukost tillsammans, städar logementet och de gemensamma utrymmena. Klockan 07.30 står plutonen uppställd för visitation av städning, rakning och uniformens bärande. Den enskildes sätt att uttrycka sig försvinner – få sminkar sig, smycken används sällan och allt från underkläder till handskar bär alla samma utrustning. Uniformen döljer också klassmarkörer, vilket skapar en samhörighet eftersom det blir svårare att bedöma, jämföra eller avundas varandra utifrån yttre attribut.
Ett försvar bygger inte på individer utan på ett kollektiv: en grupp, en pluton, ett kompani, en bataljon, en brigad och en armé. Tidigt i utbildningen lär sig de värnpliktiga att självömkan och egoism inte längre har någon plats. Det handlar inte längre om en persons prestation utan om en grupps gemensamma prestation. Din bakgrund är obetydlig, men hur du bidrar till att gruppen löser uppgiften är av största vikt.
Alla pressas i krig, och utbildningen är utformad för att förbereda soldaterna på just detta, vilket gör att den också sätter de värnpliktiga under hård press. Det finns därför ett starkt motargument för att Försvarsmakten aldrig blir riktigt klassutjämnande: alla i Sverige får inte möjligheten att göra värnplikt. Personer med prick i registret, de som inte är svenska medborgare, eller de med medicinska, psykiska eller fysiska hinder utesluts. Mönstringen hos Plikt- och prövningsverket görs för att de som påbörjar utbildningen också ska kunna avsluta den och krigsplaceras utan risk för försämrad fysisk eller psykisk förmåga.
I kriget är det gruppen som ska lösa uppgiften, och då spelar bakgrunden ingen roll så länge personen gör sin uppgift. En grupp med bredd – där medlemmarna har olika erfarenheter och bakgrunder – kan utmana varandras lösningar och verklighetsuppfattningar. Det kan leda till bättre resultat. Med olikheter kan gruppen kompensera för varandras brister. Ena dagen är soldat Karlsson den svaga länken och dagen efter är soldat Johansson den svaga länken.
Värnplikten får dig att vara här och nu. När regnet gör dig blöt ända in på underkläderna är det svårt att tänka på något annat än vad som är här och nu. Verksamheten fortsätter trots att det regnar från sidan.
Under värnplikten finns det tydliga tecken på klassutjämning, men vilka är det som stannar i myndigheten efter plikten? Vilka är de som tar anställning som soldater eller studerar någon av officersutbildningarna? Såvitt jag vet finns det ingen statistik som beskriver följande, men mina kamrater under värnplikten med ambitioner studerar idag till ingenjörer och jurister. Vi som blev kvar saknar inte ambitioner, men kan tänka oss en lägre lön för ett mer meningsfullt och roligare arbete.
Officersutbildningen ger en yrkesexamen och 180 högskolepoäng. Det finns ingen möjlighet till CSN-lån, men gratis tillgång till kurslitteratur, boende, hemresor, måltider, gym och en ersättning på 5 500 kronor i månaden. Ett bra erbjudande för en 20-åring som ännu inte skaffat egen lägenhet, partner och barn. Tre års studier resulterar dock i en relativt låg ingångslön på omkring 30 000 kronor. På dagens officersprogram blir alla som klarar testerna hos Plikt- och prövningsverket antagna.
Klass spelar därför en dubbel roll i Försvarsmakten.
Ett tydligt exempel på när personer väljer bort Försvarsmakten är teknikersidan. Där råder brist. Det är samtidigt inte konstigt att personer väljer bort myndigheten när det privata erbjuder betydligt bättre löner. Staten behöver kanske inte vara löneledande, men att kunna konkurrera med det privata är en förutsättning för ett fungerande försvar. Det finns generaler som talar om att Försvarsmakten som arbetsplats erbjuder “något mer” – en känsla av meningsfullhet. Den känslan syns däremot inte i lönekuvertet, vilket därför inte intresserar alla.
Klass spelar därför en dubbel roll i Försvarsmakten. Inom värnplikten suddas skillnaderna effektivt ut: alla bär samma uniform, alla pressas lika hårt och prestationen blir det som räknas. Men på längre sikt påverkar klassbakgrund vilka som stannar, vilka som söker sig till officersprogrammet och vilka som väljer civila alternativ. Den som har höga ekonomiska ambitioner ser sällan Försvarsmakten som ett långsiktigt alternativ.
Melinda Prick