Även om religionen står i centrum i nästan alla amerikaners vardag , väljer allt fler att kalla sig troende. Jakob Norrhall resonerar om amerikanernas unika relation till religion, och om hur viktig roll den har i amerikansk politik.
Det finns ett klipp jag aldrig scrollar förbi. Det spelar ingen roll om det skulle ske under ett seminarium, en fotbollsmatch, i sängen 2 minuter innan jag däckar eller under ett dop: jag kollar alltid på det. Klippet föreställer en man som ska be en förbön inför en enorm publik precis innan ett Nascar race. Han är intensiv. Han börjar be. Först för förarna. Sen för vädret. Sen för bilarna. Fordonens tillverkare. Deras däck. Bilarnas motorer. Sponsorerna av bilarna. Nascar som stort. Allt detta med en smattrande tunga och rappa takter med svetten i pannan. Publiken? Dom älskar det. Han avslutar allt med att tacka Gud för sin “smoking hot wife and my lovely kids. Boogidi, boogidy amen”.
Som svensk är detta ett makalöst klipp. Motsvarigheten till detta fenomen går inte att finna i vårt lilla ateistiska samhälle. Att försöka är lönlöst, det är bara att njuta. Jag är van vid stilla och metodiska böner, ofta i tystnad eller rytmisk gång i samklang med andra församlingsdeltagare. Men i USA befinner sig religionen, inte minst kristendomen, på en helt annat spelplan. Där är offentliga uttryck för religion lika självklara som offentliga diskussioner om politik.
Religionen är också en viktig grund för det politiska spelet.
Ett tydligt exempel går att finna under 2012-års presidentval, när Mitt Romney, den välkammade mormonska republikanen, skulle debattera mot Barack Obama, den välkammade baptist/kalvinistiske/metodistiske demokraten. De företräder två former av kristendom som är relativt små i Sverige och i Europa, men som i USA är politiska och historiska monoliter i sin egen rätt. Mormonerna är i Sverige främst kända som smått märkliga, glatt vinkande, och lite läskiga amerikaner, som flyttar in i småstäder för att frälsa dess invånare. Ofta med vit skjorta och bibeln i högsta hugg. Men i USA är mormonrörelsen tätt förknippad med staten Utah. Vissa skulle till och med hävda att mormonerna byggt staten. De har startat inbördeskrig i landet, och till mängd motsvarar de mer än hälften av Sveriges befolkning.
Barack Obamas mer spridda kyrkotillhörighet kan beskrivas som karismatisk och djupt protestantisk, med djup historisk förankring i den afroamerikanska historien. För att beskriva Obamas religiositet tar vi oss tillbaka till 2015, då Obama höll ett tal till minne av Clement Pinckney som skjutits till döds under en skolskjutning samma år. Mitt under talet började han sjunga “Amazing Grace”, till publikens enorma extas. Det har skrivits otaliga sånger och spaltmeter av krönikor om tillfället, och hur de påverkade Obamas politiska gärning och samhället i stort.
I USA finns det mellan 350 000 och 400 000 kyrkor. För att sätta det i perspektiv finns det 3500 kyrkor i Sverige. Totalt finns det 41 000 McDonalds i hela världen.
Bägge Obamas och Romneys religiösa tillhörighet hade stor betydelse för hur deras karaktär och politiska hållning uppfattades. USA är i mångt och mycket ett extremt land, och dess eklektiska hållning till religion är inte ett undantag. USA är det land där man som domare eller president officiellt svärs in på vald religiös bok, där politikers religiösa tillhörighet avgör till stor del vilka som röstar eller inte, där mottot för landet är “In God We Trust”. Samtidigt är USA det lande som först officiellt etablerade en tydlig gräns mellan stat och kyrka. Många flyr till USA som religiösa flyktingar, och trots allt är den sekulära strukturen en hörnsten i den amerikanska idéen. Det är värt att påminna sig om när Trump illustreras som Jesus återinkarnerad. En frälsare vars gärning påhejas av det numera okända Project 2025, vars syfte bland annat är att göra USA till en kristen stat med kristna värderingar. Allt detta för att tydliggöra att religionen inte bara är en bakgrundsaspekt, utan någonting som för de kristna grupperna är samhället.
I USA är religionen en av de politiska huvudfigurerna, jämsides med lobbyistgrupper och företag. Amerikanska präster är ofta djupt politiskt engagerade, och deras påverkan kan vara avgörande i politiska kampanjer. Det kan låta överdrivet, men då ska man förstå att i USA finns det mellan 350 000 och 400 000 kyrkor. För att sätta det i perspektiv finns det 3500 kyrkor i Sverige. Totalt finns det 41 000 McDonalds i hela världen.
Trots detta börjar kyrkans roll i politiken också mer och mer ifrågasättas. Bland annat har andelen så kallade “ointresserade” i frågan om religiös tillhörighet ökat. Fler och fler kritiserar öppet den stundvis chimära gränsen mellan stat och kyrka, inte minst med bakgrund av det allt mer ökande inflytande extremistiska kristna rörelser fått under de senaste 12 åren i frågor såsom bön i skolan eller abortfrågan. Det enda som vi kan veta säkert är kanske att USA blir allt mer polariserat, även på religionsfronten. Särskilt nu när allt fler tror att Donald Trump driver valkampanj med Gud vid sin sida.
Jacob Norrhall är präststudent vid Uppsala Universitet.