Vill du veta hur du ska klä dig om du inte vill skämma ut dig på Nobelmiddagen? I denna text berättar Elias Nilsson hur fracken och flugan ska sitta så att du slipper gömma dig för kamerorna.
En av få ljuspunkter under det dunkla vinterhalvåret är den årliga Nobelmiddagen – Sveriges och kanske världens mest storslagna tillställning med högtidsdräkt som klädkod. I SVT:s paradsändning sitter experter redo att recensera dammodet, men granskning av herrarnas frackar uteblir i regel.
Därför publicerar SvL denna handbok för dig som vill kunna granska männen med samma skärpa som DN Ledare granskar regeringen.
Det första begreppet vi behöver bekanta oss med är semiotik – läran om vad kläder signalerar (för mer information, se Mitt i linjen, SvL nr 3, 2024). En välskräddad frack signalerar tidlös elegans och är tänkt att skapa en slank svart siluett från axlarna ner till skorna. Siluetten ska framhäva det vita bröstpartiet och axlarna, medan midjan hålls snärt och benen långa och eleganta.
En välskräddad frack signalerar tidlös elegans och är tänkt att skapa en slank svart siluett från axlarna ner till skorna.
Vi börjar högst upp – med kavajen. De flesta principer från den vanliga kostymen gäller även här: axelsömmen ska sluta på eller strax utanför axeln, kragen ska krama nacken och ärmarna ska sluta så att en dryg centimeter skjorta sticker fram. Får man det rätt ingår man automatiskt i den översta decilen av frackbärare. Fracken är, förvånansvärt nog, mer förlåtande än en vanlig kostymkavaj eftersom den inte knäpps. När midjemåttet ofrånkomligen ökar med åldern går det därför oftast utmärkt att fortsätta använda kavajen.
Byxorna är däremot bland det svåraste att få till med dagens moderna frackar. Nio av tio deltagare på Nobelmiddagen bär för lågt sittande byxor. En bra byxa ska sitta en god bit ovanför naveln – minst fem centimeter – och bäras med hängslen. De ska sitta så högt att du undrar om något blivit fel. Det har det inte. Poängen är att linningen ska täcka skjortan under västen, samtidigt som västen är kort nog att inte sticka ut under kavajen. Om du hört att västen ska sticka ut, har du blivit lurad – i denna fråga har faktiskt kung Carl XVI Gustaf fel.
Just västen finns det annars inte så mycket att orda om, utöver det ovan nämnda. Se bara till att den är ordentligt åtspänd, särskilt om den inte har helrygg. Ett tips för halvryggade västar är att trä hängslena över snodden i nacken så att västen lägger sig snyggt mot axeln. Skjortan är också svår att misslyckas med, givet att man köper rätt variant. Bröstet ska vara i pikétyg, och manschetterna ska vara enkla, inte dubbla. Se också till att kragsnibbarna är tillräckligt välstrukna så att de stannar kvar nedvikta bakom flugan.
Jag vill också slå ett slag för operapumpsen – den manligaste skon av dem alla. Det är en loafermodell med djup ”urringning”, så att man nästan ser tå-roten, prydd med en svart sidenrosett.
På fötterna bär man skorna. De ska vara i lackmaterial, det vill säga läder som belagts med plast för en blank yta. Om man, likt undertecknad, har supit bort sina lackskor kan man komma undan med extremt välputsade oxfords, men det är nästan svårare att lyckas med än att köpa nya. Jag vill också slå ett slag för operapumpsen – den manligaste skon av dem alla. Det är en loafermodell med djup ”urringning”, så att man nästan ser tå-roten, prydd med en svart sidenrosett. I skorna bär man svarta knästrumpor, helst av siden.
Sist ut är accessoarerna. Det viktigaste är att inte ha en färdigknuten fluga. Kan man knyta skor kan man knyta en fluga – det är samma knut, bara tjockare material och en knepigare vinkel. Bröst- och manschettknappar bör vara av samma metall (guld eller silver), och med fördel kan man bära ett fickur, vars kedja träs genom knapphålen i västen (googla, det är svårt att beskriva i ord).
Studentmedaljer är förbjudna på Nobelmiddagen. I andra festliga sammanhang finns Lunda- och Uppsalaskolan – den senare är en mer eller mindre glädjelös ordning, där medaljer ges för faktisk förtjänst och lyser därmed oftast med sin frånvaro. Utomhus bärs vit sidenhalsduk och vita läderhandskar. Undvik hatt – det går tyvärr inte att bära i dagens debattklimat.
Den här texten hade kunnat göras betydligt längre, men herr redaktör och herr layoutansvarig behövde plats för en annons. Mitt sista medskick är: om ni någonsin blir osäkra – googla hur kung (prins) Charles III gör, agera därefter.
Elias Nilsson är redaktionssekreterare i Svensk Linjes redaktion.