Majoriteten av caféer och restauranger tenderar att locka till sig en särskild klientel. Somliga lokaler huserar pensionärer och flitiga studenter som dricker kaffe eller ett glas rödvin medan andra befolkas av högljudda livsnjutare. På Ariman sitter de alla axel mot axel, skriver redaktionsmedlemmen Markus Linder.
Sedan det tidiga 80-talet har caféet och baren Ariman varit ett gemytlig vattenhål för ölsugna studenter, välklädda pensionärer och alla andra som söker en plats att fördriva tiden på. Lokalen ligger i en gammal tegelbyggnad på Kungsgatan, en krökt väg bakom Domkyrkan. Likt många äldre restauranger består Ariman av ett flertal mindre rum som erbjuder olika stämningar.
I entrén ligger baren, en byrå med schack- och backgammonbräden och en vägg där lokala föreningar kan affischera. Rummet en halv trappa upp har en mindre scen där lokala band och quizkvällar kan husera. De två innersta kamrarna erbjuder en undanflykt från den hetsiga stämningen ute i baren. Alla rummen besitter olika atmosfärer men förenas av en bohemisk och välkomnande stämning. Men vad är det då som särskiljer Ariman den från alla de andra etablissemangen i Lund?
Majoriteten av caféer och restauranger tenderar att locka till sig ett särskilt klientel. Somliga huserar pensionärer och flitiga studenter som dricker kaffe eller ett glas rödvin medan andra befolkas av högljudda livsnjutare. Dessa grupperingar kan bestå av samma människor, men det är ovanligt att se bacchusdyrkaren och den lutheranen broderligt dela med sig av sina tempel. Ariman är dock en plats där dessa människor sitter axel mot axel. Och stämningen kan snabbt växla från det lugna till det livligare. Kanske beror det på de många och brokiga rummen. Somliga dagar kan musiken i entrén vara öronbedövande medan de inre rummen är knäpptysta. Samtidigt väljer många av de mer sociala karaktärerna att vistas i den mer högljudda miljön.
Det är ovanligt att se bacchusdyrkaren och den lutheranen broderligt dela med sig av sina tempel. Ariman är dock en plats där dessa människor sitter axel mot axel.
En anledning till varför Ariman har kommit att bli Lunds mest ikoniska träffpunkt är nog dess centrala läge. Positionen intill domkyrkan innebär att det inte är långt att ta sig till varken centralen eller AF-borgen. Alla vägar bär till just Ariman. Stammisar i trakten sneglar efter en bekant genom fönstret och studenter tar sig lätt dit för en gemensam plugginsats. Att lokalen fungerar både som café och bar innebär också att kopparna kaffe till plugget kan bytas mot ölglas för att fira en god dags arbete.
Ariman får anses vara estetiskt vänster. Väggarna pryds ofta av konst med vänsterbudskap och affischerna tenderar att uppmana till organisering. Det är dock inte ett hinder för många liberaler och konservativa som gladeligen slår sig ner och förhåller sig en aning ironiskt till den upproriska atmosfären.
Ariman är en ikonisk bar som har samlat på sig en trogen skara stammisar. Det är en lokal med en själ, till skillnad från de sterila och tråkiga barer som enbart samlar på sig dem ute efter billigast möjliga sup. Trots vänsterandan känner sig ingen heller utstött. Det är ett fik, en bar och ett allmänt trevligt ställe att fördriva dagen på. Oavsett om du är högerspöke eller rödstrumpa.
Markus Linder studerar historia vid Lunds universitet och är redaktionsmedlem i Svensk Linje