Sten Storgärds är jur.kand. och förbundssekreterare för Fria Moderata Studentförbundet. Här skriver han om juridikens och rättsstatens betydelse för äganderätten historiskt och i dag.
Juridikens betydelse för äganderätten är stor och kommer sig av själva äganderätten som företeelse; det innefattar försvar av någons bättre rätt till en ägodel. Jord som konfiskeras av staten, lösöre som stjäls av inbrottstjuvar eller datorprogram som tas av fildelare. Rättsstatens roll och juridiska verktyg aktualiseras vid varje tillfälle.
Äganderätten sätter fingret på rättens betydelse för den enskilde och juridiken och rättsstatens betydelse för ett öppet samhälle. Förtroende människor emellan och modet att ta risker för långsiktiga vinster förutsätter att den enskildes rätt kan försvaras från den starkes makt.
Skyddet av äganderätten är därför en av de viktigaste uppgifterna för juridiken, tätt sammankopplad med skydd mot våldsbrott och kränkningar av den personliga sfären. Ägandet av den egna kroppen och det egna hemmet är något av det viktigaste för mänskligt välbefinnande, en slags rättslig Maslows behovstrappa. Äganderättens relation till mänsklighet har också inneburit att den rätten varit angelägen så länge vi haft ett juridiskt system.
Ett av de äldsta beläggen för äganderättens skydd i Sverige är från samma tid som den romerska rätten gjorde sitt inträde i Sverige i form av det beslut som gett Magnus Ladulås just namnet Ladulås. På grund av de problem med våldgästande storherrar som på resande fot slog sig ner tillfälligt hos bönder och tog deras ägodelar infördes en regel för hur vägfarare måste ersätta bonden eller bli bötesskyldig.
Regeln som innebar att lås kunde sättas på lador och till (begränsad) del försvara det enskilda ägandet reglerades i Alsnö stadga från år 1280 och bygger på den juridiska principen om restitution. Principen är viktig i hur skyldigheten uppstår att återställa en kränkning av annans rätt.
Samma tankesätt är också grunden för den utomobligatoriska skadeståndsskyldigheten och den skyldighet att återställa skador man åsamkat andra utanför kontraktsförhållanden. En motsvarande syn kan identifieras även i straffrätt där straff för till exempel våldshandlingar mot andra individer i en straffskala ska motsvara just skadan den skyldige åsamkat. Äganderätten är alltså liksom straffrätt en grund för det moderna juridiska systemet och den fria rättsstatens skyldighet att upprätthålla.
Äganderätten har alltid haft en helt annan ställning i de stater där människan haft det som sämst. Även om det kanske främst är politiska friheter som opinionsfrihet eller fria val som uppmärksammas när auktoritära stater ska beskrivas så är det äganderätten som inskränks först när en fungerande rättsstat saknas.
Först tas den egna bostaden och personer hänvisas till ghetton, sedan tas lösöre och personliga ägodelar, sist tas hela livet.
Först tas den egna bostaden och personer hänvisas till ghetton, sedan tas lösöre och personliga ägodelar, sist tas hela livet.
Det är idén att allt egentligen ägs av staten men får förvaltas på lån av enskilda individer och företag som sammanbinder alla socialistiska ideologier i mycket bred bemärkelse. Det är därför som världens högsta skattetryck kan införas i en demokratisk socialism och det är därför artskyddsdirektivet kan utnyttjas genom gold plating för att inskränka rätten att bruka sin egen skog.
Behovet av en fungerande rättsstat som kan försvara den enskildes äganderätt har alltså varit angeläget lika länge som vi haft ett modernt rättssystem. Ett sådant försvar måste därför stå över vanlig lag, över daglig politisk makt i form av grundlagsstadgat skydd. Vid lagstiftning som påverkar äganderätten måste en grundlag med krav på sådant som proportionalitet och legalitet finnas för rätten mot den politiska makten.
I svensk konstitutionell tradition har för det första alla rättigheter varit eftersatta i form av rättsligt skydd. För det andra har särskilt äganderätten under ett århundrade präglat av Socialdemokraterna varit särskilt oprioriterat. Partiets mål är socialismen, Socialdemokraternas gråa stil till trots, och det största hotet mot socialismen och politikens makt över samhället är det privata ägandet.
1974 infördes därför en grundlag utan skydd av enskildas ägande gentemot staten. En stat som på 70-talet allt mer börjat växa ihop med Socialdemokraterna på ett tämligen vulgärt sätt. Regeringsformen riggades därför inte bara för att säkra S makt över staten utan i nästa led också säkra statens makt överhuvudtaget.
Sedan dess har regeringsformen kompletterats med nya skydd av rättigheter, även om äganderätten egentligen bara kan beskrivas som deklarativ i regeringsformen eftersom den enkelt kan inskränkas. Samtidigt har kollektivets rätt över individens ägande stärkts genom att allemansrätten ansetts så viktig att den 1994 blev skyddad i grundlagen.
Sveriges rättspolitiska utveckling behöver återknyta till grundläggande regler om äganderätten och rättsstatens uppgift. Sverige har en tveeggad tradition av både stabilitet och demokrati samtidigt som hela näringslivet var nära att socialiseras genom löntagarfonderna och staten fortfarande har en brutalt stor makt över hur vår BNP spenderas.
Mot svensk socialism har idén om ägardemokrati, den nya individualismen och den enda vägens politik förfäktats. Dessa idéer måste vi föra med oss för att utifrån det enskilda ägandet befria människan. I stället för kommunal hyresrätt, bidragsberoende och höga skatter kan vanligt folk befrias i vardagen genom att äga. I det arbetet blir juridikens roll avgörande.
