Det finns nästan ingen gräns för eländet som kan tillskrivas pengar som orsak. Pengar lockar fram det sämsta i oss, gör oss giriga och själviska. Det förstör mellanmänskliga relationer och gör det möjligt för de starka och priviligerade att exploatera och utnyttja de svaga och hjälplösa. Pengar orsakar fattigdom, barnarbete och krig. Troligtvis också diabetes och dålig andedräkt.

Idéer om att pengar skulle vara roten till allehanda ondska och elände är så pass vanligt förekommande att jag vill ge detta försvar för pengar. Pengar spelar en central del i varje samhälle och har varit viktigt för mänsklighetens utveckling. Jag vill till och med påstå att pengar är mänsklighetens bästa innovation.

Frågan om vad som är mänsklighetens bästa uppfinning eller innovation har säkerligen de flesta funderat över. Det är svår fråga och vi tenderar att överskatta vikten av innovationer i närtid eftersom de haft stor inverkan på våra egna liv medan vi tar äldre innovationer för givna. Hur jämför man innovationer som uppkommit med tusentals år emellan? Det är inte en rättvis tävling. Människor tenderar också att enbart reflektera över teknologiska innovationer och uppfinningar, och många skulle nog ge svar såsom bokpressen, spiken, den optiska linsen, krut, penicillin, glödlampan eller internet.

Visst har teknologiska innovationer spelat en stor roll för utvecklingen av civilisation och välstånd. Det är dock sällan vi reflekterar över sociala innovationers inverkan på historien, alltså idéer som förändrat hur vi lever och uppfattar våra liv. Till sociala innovationer kan man räkna språk, rättssystem, alfabet, ideologier och pengar. Det är såklart svårt att på ett meningsfullt sätt försöka jämföra vikten av dessa med tekniska innovationer men det finns absolut ett case för att sociala innovationer haft större inverkan på samhällets genom historien.

Detta fokus på tekniska innovationer har jag ingen förklaring till. Det kanske är naturligt i ett samhälle där produktion och konsumtion av varor är en så central del av vardagligt liv, men isåfall borde väl varan som vi använder som betalningsmedel också komma naturligt till oss. Utöver att vi använder pengar för att betala för saker och ting brukar nationalekonomer hänvisa till att pengar fyller två andra funktioner i ekonomin. Dels som mått på värde, och dels som bevarande av värde över tid. Pengar är en vara vars värde härleds av att andra vill ha den, inte att den går att konsumera eller använda i ett annat sammanhang.

Även om pengar är en vara är dess uppkomst inte en teknologisk innovation. Vi kan ta på sedlar och mynt, men pengar som betalningsmedel går inte att förstå som de fysiska papperslapparna och bitar av metall som cirkulerar. Som Riksbanken skriver: ”Money is first and foremost a social convention, which emerges to build trust among strangers in their economic transactions.” Pengar är en social innovation som möjliggör tillit mellan människor som vill handla med varandra. Jag kan sälja min bokhylla för 500 kronor till någon jag inte känner och vara nöjd eftersom jag litar på att jag kan använda pengarna i utbyte mot andra varor och tjänster.

Pengar är så viktigt att det inte går att förstå samhället utan att förstå pengars roll i det. Utan pengar hade livet sett mycket annorlunda ut. Man hade då behövt förlita sig antingen på självförsörjning, välgörenhet eller på byteshandel för att kunna få mat på bordet.

I en bytesekonomi blir handel komplicerad. Det räcker inte då med att jag hittar någon som vill ha min bokhylla, personen måste också samtidigt ha något som jag skulle vilja ha i utbyte av motsvarande värde. Utan ett enhetligt mått på värde skulle man också vid varje ny transaktion behöva komma överens om vad priset ska vara. Jag kanske fick fyra säckar mjöl för mitt surdegsbröd förra veckan, men den här veckan handlar jag med någon som erbjuder porslinstallrikar i utbyte mot mitt bröd. Vad är nu ett rimligt pris för brödet? Eftersom pengar också fungerar för att förvara värde möjliggör pengar för handel oberoende av tid. Bonden kan sälja sin skörd mot pengar att använda resten av året istället för att spara grödorna.

Om byten sker med löfte om att ge tillbaka vid ett senare tillfälle skulle arbetsdelningen begränsas av möjligheten att kunna lita på att andra håller sina löften, eller annorlunda uttryckt hur långt rykten om brutna löften kan spridas. Pengar har däremot gjort det möjligt att handla med människor och företag som vi inte litar på, så länge vi kan lita på att pengarna vi handlar med kommer accepteras som betalning av andra. Pengar är fundamentalt iden att om du förser något – en vara eller tjänst – till någon idag, så vill du kunna lita på att någon kommer tillhandahålla något för dig i morgon.

Utan pengar skulle handel nästintill försvinna, och med det också arbetsdelningen och specialiseringen i ekonomin. Kritiker av pengar kanske ser en utopisk framtid utan pengar där människor kan fokusera på självförverkligande, romantik, familj och fritid. Utan pengar hade vi alla blivit otroligt fattiga och många hade svultit ihjäl. Det enda de överlevande hade kunnat fokusera på är hårt arbete för att få ihop mat nog för sin överlevnad. Det hade varit en våldsam värld där varje annan människa hade setts som en konkurrent och potentiellt hot, inte som en möjlig handelspartner.

Pengar är förklaringen till hur det kommer sig att vi har kunnat nå en extremt hög grad av arbetsdelning och specialisering i världen, hur produktion och allokering av resurser beslutas för miljarder människor. Pengar förklarar hur människor väljer att bo, var städer växer fram och hur stora de kan bli. Pengar förklarar hur samhället har en förmåga att avsätta resurser till forskning och teknisk innovation och inom vilka områden innovation sker. Människan är en social varelse och i behov av samarbete med andra för att bygga välstånd och kunna njuta av fritid, men det är genom handel, specialisering och arbetsdelning vi lyckas med det. Därför är pengar mänsklighetens bästa uppfinning.

Categories: Ledare